Hus och familj - Drömmar och vardag

En blogg om mitt liv och vardag som mamma till fyra barn, varav det ena har änglavingar och bor i våra hjärtan.

Rekord, både kul och jobbigt!

Publicerad 2008-03-11 09:09:07 i Allmänt,

Den här veckan slår vi rekord i antalet ordrar från kunder. Jättekul, men måste det bli just denna vecka??? När J och jag är själva och sjukskrivna båda två på halvtid och inte får varken packa ordrar eller leverera...
Jag ser min länge efterlängtade hemresa på fredag morgon bli suddig i kanterna, kanske hinner jag inte, då blir jag väldigt ledsen. Har ju inte varit hemma sedan i somras och det är lääänge. Jag vill ju verkligen hem nu i påsk och träffa mamma, kolla till mitt hus, åka lite skoter (får väl sitta som ett litet kolli bak i pulkan, det blir nog inga race direkt), pimpla, äta surströmming, andas frisk fjäll-luft, träffa brorsan och mina vänner. Bli blöt om fötterna och grilla korv... Buhu!
P. ska på hockey i kväll och har bara två timmar som han hinner hjälpa till. I morgon blir det en maratonkväll, problemet är bara att vi inte kan leverera senare än 17, då kan inte kunderna ta emot... På torsdag ska vi till barnmorskan men jag funderar på att ställa in det så vi slipper stressa ihjäl oss. Fast jag vill ju gärna veta att allt är som det ska med Lillan också...
Ingen därute som vill hoppa in och köra en sväng till uppsala på torsdag??? 

Igår blev vi äntligen klara med deklarationen som försäkringskassan krävt in i förtid pga min sjukskrivning. Skönt! Också roligt faktiskt då resultatet till och med var bättre än vi först räknat ut. Härmed är det jag som tjänar mest i vår familj :) På pappret i alla fall... Vill inte länsa företaget på pengar och check-krediten har jag inte fått svar på ännu. Men det är kul att veta att jag inte jobbar och sliter för ingenting i alla fall!

Ska försöka se saker positivt, men om jag inte kan åka hem på fredag bryter jag ihop...

Stress...

Publicerad 2008-03-10 09:31:02 i Allmänt,

Satte jag upp en målsättning att jag inte skulle stressa upp mig? Det är kört nu. Vikarien är sjuk och vi har hur mycket som helst att göra inför påsk. Varken jag eller J orkar fixa det så nu är det kris här! Hur fixar man en vikarie till en vikarie på några timmar?
Stackars P. det blir väl han som får rycka ut igen... Måste kolla om han kan ta ledigt/semester från sitt vanliga jobb på torsdag annars vet jag inte hur vi ska fixa det här.
Man blir ju lite skeptisk när den nyanställde blir sjuk såhär, dessutom säger han att han har feber, då är det fjärde dagen idag eftersom han var borta i fredags också. En jäkla förkylning han dragit på sig i så fall... Men men, det är inte mycket att göra annat än att lita på vad han säger. Första gången någon av mina anställda sjukskrivit sig, så nu måste jag klura ut hur sjukersättning funkar också, som om jag inte hade nog att tänka på redan...
Jobb jobb jobb!

första tygblöjan nästan klar!

Publicerad 2008-03-09 13:57:22 i Allmänt,

Efter en del klurande och omritning av mönster har jag nu lyckats sy något som åtminstone liknar en blöja :)

Den är sydd i oblekt bomull med en urtagbar uppsugningsdel av frotté (100% bomull). När den är testad och jag vet att modellen funkar tänkte jag sy den innersta delen i ett annat tyg som är lite mjukare, det här känns lite strävt för en babyrumpa tycker jag, men det duger för provning!

Här är blöjan utvikt med uppsugningsdelen bredvid:
blöja1

Och här är blöjan hopvikt med uppsugningsdelen istoppad. Nu är den hopsatt med nålar då jag inte hade kardborreband hemma och inte vill åka och handla bara för det.
blöja 3

Kostnaden för denna blöja är mindre än 8 kronor med dubbla inlägg! Sen tillkommer ju lite arbete men har jag bara rätt grejer hemma gör jag nog en blöja på en kvart tjugo minuter skulle jag gissa, så det är inte sååå tidskrävande. Fast det är klart ska jag göra tjugo stycken tar det ju lite tid, men det är ju roligt också och så tillfredställande att göra saker själv istället för att köpa färdigt.

Jag har också gått igenom mina högar av mönster och hittat en hosa jag tror skulle passa perfekt som ytterbyxa i ylle. Hittade massor av mönster på små söta babykläder så nu kliar det i fingrarna att sy både det ena och det andra! Har tyvärr inget bra tyg hemma så det får vänta...

Nu ska blöjan tvättas så det inte finns rester av kemikalier kvar i tyget, sys färdigt med kardborreband och sedan ska lämpligt offer få prova den (har en tvåveckors-bebis som volonterat till uppdraget), spännande att se om den funkar!

Mer förlossningstankar...

Publicerad 2008-03-09 11:24:29 i Barnen,

Alla tycker så olika och ibland är det svårt att se vad JAG vill och vad andra vill eller anser normalt. Jag vill ha min förlossning som jag vill, men å andra sidan kan man ju inte bortse från det faktum att jag egentligen inte har en aning om vad jag vill eftersom jag aldrig varit i den situationen...
Ett dilemma det där...

Jag tror att min syster tycker att jag överdriver. Kvinnor har fött barn i alla tider och det har ju gått bra. Förlossningspersonalen är proffs och är där för att hjälpa till så varför komplicera allt? Hon födde - tror jag- utan att ha skrivit ett förlossningsbrev och vad jag vet hade hon varken läst eller förberett sig särskilt mycket på sin förlossning, "det blir som det blir". Funkade jättebra för henne, men skulle det göra det för mig? Jag VILL vara förberedd. Jag VILL veta vad som ska hända och jag VILL ha det på ett sätt som JAG valt. TROR jag...

Min mamma, som fött fem barn, fyra utan smärtstillande och en med, tycker jag är lite fånig. Det finns så bra hjälp nu för tiden så varför ska jag plåga mig i onödan? Hon menade också på att om man har ont kan man omedvetet "hålla emot" så att smärtlindring faktiskt kan göra förlossningen kortare och lättare.
Hon tycker inte att jag ska skriva i mitt förlossningsbrev att jag inte vill att personalen ska fråga om smärtlindring. När man väl är där är man inte kapabel till att ta såna initiativ själv säger hon. Men det är ju just därför jag VILL skriva in det i brevet. För att jag inte bara ska "okej då, ge mig vad som helst ni tycker bara jag får ut ungen". Det går ju åt två håll det där på något vis...

Men en modern traditionell förlossning vill jag ju inte ha, och om jag inte bryr mig alls är det ju troligen det jag kommer att få. Jag vill inte ha massa kemiska preparat i kroppen som jag inte vet om jag tål och som kan påverka både förlossning och Lillan på ett negativt sätt. Jag vill inte ligga på rygg och föda i uppförsbacke bara för att underlätta för personalen. Jag vill inte att de ska klampa navelsträngen omedelbart då jag vill att Lillan ska få den syresättning som går innan lungorna nått full kapacitet.
Ska jag bara bortse från detta för att det funkat bra för andra och för att det är standard, eller för att jag möjligen kommer att ångra mig under förlossningens gång? Kanske kommer det till och med bli ett kejsarsnitt, det kan man ju aldrig veta, men om det inte finns några medicinska anledningar borde ju min förlossning kunna gå enligt "min plan" likaväl som enligt standardproceduren. Eller är jag så ute och cyklar som många verkar tycka?

Känns lite förvirrande allting. Kanske vet jag inte alls vad jag vill och allt kommer att gå åt skogen för att jag är envis och dum. Tur att vi ska gå den där profylaxkursen i alla fall, där kanske man kan få lite mer vettig information och prata med andra blivande föräldrar som också vill förbereda sig inför förlossningen om hur de tänker.

På torsdag ska vi tillbaka till barnmorskan igen. Tyvärr har vår barnmorska slutat så vi ska få en ny. Hoppas hon är bra. Jag hoppas också på lite råd från henne då hon jobbat på förlossningen där vi ska föda. Men samtidigt lite rädd för att fråga henne, hon kanske också tycker jag är lite knasig och kommer att säga att allt jag inte vill är det bästa, för så har de "alltid" gjort och det funkar så bra så...

Kan man lita på förlossningspersonalen?

Publicerad 2008-03-08 06:25:51 i Barnen,

Pratade med en väninna igår om hennes förlossning. Hon hade i sitt förlossningsbrev skrivit bland annat två saker, dels att hon inte ville ha Epidural och dels att hon ville föda upprätt och inte på rygg.
När det väl är dags efter ett långt och jobbigt öppningsskede säger barnmorskan åt henne att lägga sig i sängen. Väninnan säger nej, att hon inte vill och då säger barnmorskan att hon inte kan förlösa på annat sätt för hon har ont i ryggen! Utmattad som min väninna är hoppar hon upp i sängen.
Får det verkligen gå till så? Om man skrivit i sitt förlossningsbrev att man vill föda på ett visst sätt ska väl ändå inte barnmorskans privata åkommor hindra en till det???
Blev lite upprörd, särskilt som jag själv absolut inte vill föda på rygg. Dessutom ska jag föda på samma avdelning som väninnan...

Nu har jag ju inte varit med om någon förlossning själv ännu men jag tänker mig att man inte är den som har så mycket att sätta emot om personalen vill göra på något annat sätt än en själv. Efter sisådär trettio timmars värkarbete är man nog inte så kaxig som i vanliga fall och stirrar nog inte barnmorskan i ögonen och säger ifrån utan man är nog ganska lydig just då. Personalen på avdelningen har ju ett enormt arbete att göra och stort inflytande på de blivande föräldrarna. Borde de då inte ta hänsyn till vad mamman och pappan då uttryckt för vilja i sitt förlossningsbrev?

Väninnan fick också epidural då barnmorskan tyckte att hon hade för ont, och trots att väninnan sa nej från början blev hon mer eller mindre övertalad och gav efter för barnmorskan. Pappan kunde inte heller stå emot då han led av att se henne ha så ont.

Jag ska nog stryka under vissa ord i mitt förlossningsbrev! Har jag sagt nej till kemisk bedövning ska ta mig faan ingen jävla barnmorska pracka på mig det om jag själv inte känner att jag vill!!! En annan sak är väl om jag ångrar mig när jag väl är där, men då ska initiativet komma från mig och inte personalen! Måste nog prata igenom med P. lite mer också. Jag har hela tiden tänkt att han kommer att vara en klippa bredvid mig som han alltid är, men min väninna fick mig att fundera lite.

Hon sa att man kan inte begära mer av partnern än av sig själv då även han blir väldigt involverad i förlossningen och också är ganska utlämnad. Om nu inte hennes starka och lugna man kunde "ta tag" i situationen och säga att "vi vill inte det och det" kanske inte P. kan det heller? Jag har alltid trott att han kommer att reagera mer på förlossningen än vad han själv tror, men jag har liksom ändå alltid tänkt att han ska stå där och se till att allt går som det ska... Jag har förvarnat P. tidigare om att det faktiskt oftast är partnern som ber om bedövning till kvinnan eftersom han inte står ut med att se henne ha så ont, och han har lovat att inte göra det. Men det hade säkert väninnans man också gjort... Frågan är hur mycket det löftet är värt när man under ett helt dygn sett den man älskar hålla på att förgås av smärta? Står P. ut med att se mig gråta av smärta? Om jag då ber honom om stöd och frågar om vi inte ska ta smärtstillning i alla fall, orkar och kan han då säga " vi prövar ett tag till, det här fixar vi"? Eller om barnmorskan skulle föreslå något, kan han då stå emot hennes auktoritet och säga nej åt mig om jag själv inte kan?

Nä ska nog sätta mig och skriva om mitt påbörjade ganska vänliga förlossningsbrev till ett proffisionellt och viktigt dokument fullt av klara och tydliga order istället för min vilja... Peka med hela handen på ett militäriskt och manligt vis så att jag blir tagen på allvar... Förhoppningsvis får P. också en större inblick i förlossningen då vi ska gå en profylaxkurs. Han har nog inte riktigt fattat än att Lillan faktiskt ska ut från magen någon gång...

Tygblöjor

Publicerad 2008-03-07 09:45:53 i Barnen,

Redan innan jag blev gravid bestämde vi (ja okej då det var jag som bestämde) att vi skulle ha tygblöjor på våra barn. Fördelarna är flera;

1. Miljön, engångsblöjor är en stor bov vad gäller det växande sopberget. Ofta får man höra att tygblöjor inte alls är ett miljövänligare alternativ, men det är inte sant. Särskilt inte om man som vi använder tvättnötter så att det inte medför mer utsläpp av tvättmedel. Visserligen innehåller nötter sapoider som i stora mängder är farligt för bla fiskar, samt att nötterna importeras, men det är inte mycket jämfört med tvättmedel. Många gånger räcker det dessutom med bara vatten för blöjorna.

2. Ekonomin. Tygblöjor må vara dyra att köpa in nya, men räknat på hur länge de håller är de överlägset billigast. Man slipper också betala för mer soptömning (vi har bara tömning var fjärde vecka eftersom vi komposterar). Inte ens tvättmedel behöver vi betala mer för eftersom vi använder tvättnötter som är ett mycket billigare alternativ.

3. Naturliga material mot känsliga små rumpor. Visst, de nya engångsblöjorna är jättebra jämfört med hur de var förut, men faktum kvarstår att det är kemiska och onaturliga material som babyn har på sig, ofta konstant dygnet om. (Blöjorna har ett kemiskt ytskikt som gör att de känns torra fast de inte är det tex) Eftersom jag själv inte kan ha ens trosskydd en timme eller några andra trosor än bomull utan att bli dålig är jag övertygad om att tygblöjor av naturligt material också är det bästa för Lillan.

Det finns många olika sorters tygblöjor, här är några varianter;

1. Vikblöjan, ett fyrkantigt tygstycke som viks enligt ett visst mönster så det får snibbar
2. Formsydd blöja. En blöja som funkar som engångsblöjorna och fästs med kardborre eller knappar
3. Formsydd blöja utan stoppning. Som ovan fast man kan ändra hur mycket stoppning blöjan har så den funkar både på dagen och natten eller beroende på hur mycket barnet kissar
4. Allt i ettblöja. En formsydd blöja som inte behöver någon blöjbyxa utan är klar att använda som den är.

Tycker man det känns äckligt med bajs som ska tvättas kan alla blöjor kompletteras med rispapper. Ett naturligt material som är jättetunt och släpper igenom kisset men håller kvar bajset så blöjan bara är att "tömma" med papper och allt ner i toan.

Nr 1 till 3 måste ha en blöjbyxa som hjälper blöjan att inte läcka så det kommer kiss på kläderna. Allt i ett-blöjan och de flesta blöjbyxorna innehåller ett plastlager just för att förhindra detta och det tycker jag känns tråkigt. Man kan däremot använda riktig ull i ytterbyxan istället. Ull har en fantastisk uppsugningsförmåga och håller tätt med hjälp av naturliga oljor i ullen. Det hjälper också till att hålla en bra temperatur oavsett om det är varmt eller kallt. Nackdelen med ull är att den kräver lite specialvård. Den mår inte bra av att tvättas konstant och måste med jämna mellanrum återfettas med lanolinolja för att hålla tätt. Å andra sidan bildar urin och lanolin vatten, så oftast är det bara hänga upp en ullbyxa på tork om den blivit blöt.

Efter ett par timmars letande på nätet (vaknade klockan 4 i morse...) har jag kommit fram till följande;

Jag vill gärna ha formsydda blöjor utan stoppning och ullbyxor. Som komplement till det vill jag ha vikblöjor och ullbyxor. Egentligen kan jag tänka mig att ha bara vikblöjor, men jag ser framför mig hur P. står vid skötbordet och ska hålla ordning på en sprattlande bebis, få snibbarna på plats, lyckas få in fötterna i byxan utan att blöjan hamnar fel... Om jag känner honom rätt kommer han ge upp om det blir för svårt, och det kanske jag gör också för den delen. Plus att en formsydd blöja är mycket lättare att ta med och byta lite var som helst så slipper man engångsblöjor bara för att man ska bort nånstans.

Jag har också hittat mönster på hur man kan sy en egen blöja och det är mitt nästa projekt. Ullbyxan kan man också göra själv. Vad jag har förstått blir den bäst om den stickas, men jag kan inte sticka (okej, jag kan, men det skulle ta mig ett halvår för en byxa och resultatet skulle lika gärna kunna se ut som en mössa) så jag funderar på att prova sy en ullbyxa också, det borde gå tycker jag, om man använder 100% ull och behandlar den med lanolin.

Inköpslista till "min" tygblöja och blöjbyxa:

mjukt tyg i 100% bomull, gärna ekologiskt och oblekt (ska ligga mot huden så jag vill helst inte att det ska innehålla färgmedel och annat kemiskt i onödan)
frottétyg (100% bomull) till uppsugningsdelen (microfiber ska tydligen vara bra till uppsugning, men jag har fått för mig att det är ett konstgjort material så jag satsar nog på frotté eller möjligtvis flanell)
Ylletyg, får gärna ha någon rolig färg eller mönster om det går hitta.
smala resårband
polyestertråd (vanlig bomullstråd gör tydligen så det läcker i sömmarna)
Kardborreband

jaa, det var väl det tror jag... Nästa vecka ska jag på ett möte i Sundbyberg och ska då kolla in på tygaffären där som är helt fantastisk, rena paradiset för såna som mig som älskar tyg! De har dessutom ett speciellt rum för teater och lajvgrupper där de har massor med naturliga material som användes förr, så det borde gå att hitta något där, om de släpper in mig i det bakre rummet... Ska kolla lite på nätet också om var man kan hitta ekologiska tyger, och på tant gröns skafferi i Uppsala dit jag ska idag.

Det goda linfröet

Publicerad 2008-03-03 10:15:28 i Mat och kost,

Jag använder och äter linfrö nästan dagligen. Linfrö innehåller många bra näringsämnen, fetter och mineraler, bla

Omega 3 fettsyror
Proteiner
Järn
Kalcium
Zink
Magnesium
Lösliga kostfibrer

Pga de lösliga kostfibrerna hjälper linfrö även till att sänka kolesterolvärdet.
Hela linfrön passerar genom kroppen utan att kroppen får en chans att utvinna allt "gott" ur fröet och därför bör man använda krossade eller tugga linfröna ordentligt. Behöver magen en extra skjuts kan man med fördel lägga linfrön i blöt några timmar och sedan dricka vätskan som då blivit lite geleaktig och innehåller mycket kostfibrer och därför har en lätt laxerande verkan.
Rekomenderat dagligt intag är ca 1-2 matskedar.
Linfrö innehåller utöver allt gott även glykosider som producerar vätecyanid, sk blåsyra, som inte är nyttig. Ett normalt intag ger inga som helst risker, men vid intag av 8-10 matskedar per dag kan det neurologiska systemet påverkas av cyanidsyran. Rökare ska också vara lite försiktiga med intag av linfrö i och med att de redan får i sig massor med cyanid från cigaretterna, och därför inte överskrida 2 matskedar per dag.
Vid normalt intag överväger allt gott i linfröet den lilla halten av cyanider och främjar kroppens hälsa.

Hur använder jag linfrö?
Låt stå i glas med vatten och drick vätskan
Linfrö går att äta precis som det är, ta en nypa och tugga på, det blir en lite nötaktig smak.
Häll i linfrön i degen när du bakar bröd
Strö linfrön på gröten (plus ett halvt rivet äpple och lite kanel, mums) eller filen
Häll i en matsked frön när du mixar en "drink" (kolla på frukostdryck om du vill ha tips, men där glömde jag skriva i att jag hade lite linfrön i också)
Häll i pannkakssmeten
blanda ner i salladen

Linfrön kan med fördel mixas tillsammans med vetekli och sedan strös i princip allt... Bara prova dig fram!


Nu är osten och kombuchan provsmakad!

Publicerad 2008-03-01 12:31:43 i Mat och kost,

Såhär till lördagsfrukosten provsmakade vi min ost. Den har nu lagrats i... 11 dagar. Inte så mycket kan tyckas, men jag var tvungen att kolla hur den smakade. Den smakade... väldigt lite faktiskt. "mild plastost" var P.s kommentar och jag är nog böjd att hålla med... Så nu är den saltad igen och jag ska prova lagra den längre. Inte säker på att det går då vi skurit i den och det mår ju en ost inte bra av, men jag hoppas att saltet ska göra att den "läker" ihop.
Problemet är bara var jag ska lagra den. Kylen är för kall för att den ska utvecklas och P. börjar klaga på att det doftar ost i biblioteket... Så jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på, det är för kallt för att ställa den ute, och likaså i kallskafferiet.
ost lagrad

Nästa ost jag gör ska jag pressa lite kortare tid, så den inte blir så kompakt utan lite mer grynpipig. Ska nog göra två på en gång också, en som kan ätas direkt (enligt Hippihäxan smakar den då ungefär som mozzarella, och det är ju gott) och en som kan lagras kanske fyra veckor eller mer så det blir lite mer smak och karaktär på den.

När jag ändå var i farten i köket började jag kolla på kombuchan också. Jag har fått en baby-kombucha som är mer än fyra gånger så stor som orginalet! Inte lika tjock, men ändå. Jag plockade upp kombuchasvamparna och sköljde av dem i svalt vatten och sedan ner i en plastbytta och hällde över två deciliter av vätskan. Resten av vätskan silade jag och hällde över på flaskor.
En smutt provsmakade jag såklart också. Jag hade förväntat mig något vinägerliknande, men det stämde inte alls! Det smakade gott! P. (som mycket skeptisk till slut smakade också) tyckte det smakade som cider, och det är nog det närmaste jag kan beskriva också. Spritsig men utan kolsyra. Väldigt gott faktiskt tyckte jag, P. tyckte det var okej men inte överdrivet gott. (tror mest det är för att han tyckte svampen såg läbbig ut)
Nu har jag gjort en ny sats med ett annat sorts te, en blandning på grönt och svart med lite kryddor i, så vi får se om det blir lika bra. Jag ville inte använda samma sort som sist då det var ett "gammalt" te med aromer istället för naturliga smaker. Eftersom jag inte dricker svart te normalt och P inte är så noga har skafferiet inte blivit helt utrensat från fusk-teer ännu.
kombucha flaska

En flaska tänkte jag spara ett par veckor för att den ska få mogna ordentligt, resten tänker jag dricka upp :)

Hoppas bara att det inte blivit alkohol i den... Kanske ska skaffa en sån där alkomätare...? Nu när vi bor i hus kan jag tänka mig att jag ändå vill göra eget vin och mjöd igen som "förr" om åren. Är visserligen lite mer kräsen nu än när jag gjorde vin sist, men mjödet vi gjorde blev himla gott och populärt bland kompisarna så det måste jag prova igen när humlen blommar. Och vin som inte blir lyckat kan man alltid spara till vintern och göra kryddvin av. Inget är väl så gott som kryddat vin en klar vinterdag...

Om

Min profilbild

Anna

Mamma till fyra barn, varav ett dog 80 dagar gammal i en akut sepsis. Det här är en blogg om mitt liv, mina tankar, mina barn, mitt hem, träning och min målsättning att springa ett maraton 2014.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela