Publicerad 2008-07-19 13:17:42 i Mat och kost,
Är sååå glad nu! Proverna på mitt blodsocker tagna på labb var helt normala! Så nu åker min mätare i soporna! Tänk vilken ångest jag haft för det här de senaste dagarna helt i onödan. Har gått och försökt vänja mig vid tanken på sprutor och insulin och så behövs det inte :)
Det finns ett prov som mäter sockret över längre tid, tre månader tror jag det är, och det provet var lite högt, men det kan bero på graviditeten, så just nu känns det bara så härligt!
Publicerad 2008-07-16 20:30:46 i Mat och kost,
Eftersom jag hade högt blodsocker under graviditeten skulle jag kolla igen efter någon månad för att kontrollera så att det sjunkit. Det har det inte, snarare stigit. Känns inte alls kul.
Som mest har jag mätt 10,2. Gränsen för väl kontrollerat socker går vid 6,1, så det är aldeles för högt. Så nu får jag åka in till vårdcentralen på morgonen några dagar för att ta ett fastevärde på deras labb. Sedan får vi se vad som händer. När jag gick på utredning för diabetes för ett par år sedan fick jag ingen diagnos, men jag låg på gränsen redan då. Det är typ 1, dvs sk ungdomsdiabetes jag i så fall har enligt den utredningen. Tyvärr, för typ 1 går i princip aldrig behandla enbart med kost eller tabletter som typ 2 gör. Så i så fall blir det insulinsprutor dagligen och det vill jag verkligen inte.
Hoppas att min mätare är trasig och visar fel värden, men jag tror inte på det och det känns rätt jobbigt.
Måste det alltid vara massa fel på mig?
Publicerad 2008-07-04 21:51:20 i Allmänt,
Efter fyra migänattacker på två veckor fick jag nog och sökte läkare. Eftersom vi har flyttat har jag fått en ny husläkare. Jag berättade om migränen och hur den kändes och förväntade mig att hon skulle skriva ut någon värktablett och så skulle det vara bra med det. Visserligen fick jag Naproxen utskrivet men döm om min förvåning när hon ville träffa mig igen för vidare utredning! Hon frågade också om jag brukar ha ont i ryggen för hon var övertygad om att min migrän kom av muskelspänningar.
Min rygg är inte som den ska och ofta fastnar kotorna i varandra i fel läge och de senaste åren har jag gått till sjukgymnast för det. Det vore skönt om läkaren har rätt för i så fall går kanske migränen träna bort om jag stärker upp ryggen. Det låter ganska rimligt för dagen innan jag fick första migränattacken förra veckan låste sig ett par kotor och jag har fortfarande ont efter det och har inte lyckats få dem att släppa.
Så nu får vi se vad som händer, skönt med en seriös läkare som verkar vilja hitta orsaken och inte bara bota symtomen!
Jag är fortfarande övertygad om att vissa kemiska tillsatser ger mig migrän, men tydligen är det något annat också. I morgon ska vi på bröllop och jag har laddat handväskan med tabletter, för jag vill inte behöva lämna festen för att jag fått migrän igen.
Publicerad 2008-07-01 17:28:39 i Barnen,
Kan inte fatta det. Det känns som om vi kom hem från BB för ett par dagar sedan bara... Fast samtidigt som om hon varit en del av våra liv så länge jag kan minnas.
Jag mår för det mesta väldigt bra och allt funkar bra med Lillan. Midsommar firade vi i dalarna och efter det åkte vi upp till Jämtland för att hälsa på min familj. Så Lillan är berest :)
Annars händer inte så mycket, jag ammar, byter blöjor, myser, tröstar och däremellan jobbar jag. Just nu håller jag även på att sy en klänning som jag ska ha på ett bröllop på lördag. Vi fick lite panik när vi insåg att tiden gått så fort och att det bara var en vecka kvar. Vi hade inte löst nånting, ingen av oss hade kläder och inte hade vi någon barnvakt... Men nu har det börjat lösa sig. Syrran ska ta hand om Lillan, P har hyrt frack och min klänning börjar åtminstone likna en klänning. Hoppas den blir bra, det är ju lite bråttom att hinna få till den. Det är desutom första gången på evigheter som jag syr efter mönster, i vanliga fall brukar jag rita själv, så det har varit en del klurande för att anpassa mönstret efter min kropp. Är ju både längre än normalt och har inte riktigt samma kroppsform som mönstrets modeller... Särskilt inte nu efter förlossningen :) Men men det blir nog bra, det är ju ändå på brudparet de flesta tittar så ingen kommer ju märka om jag inte sicksackat alla sömmar eller fuskat lite här och där!
Det ska verkligen bli kul att gå på bröllop. Hoppas att jag kan koppla av bara och inte oroa mig för Lillan. Jag vet ju att hon kommer att ha det jättebra hos syrran, om det är någon som kommer tycka det är jobbigt är det nog snarare jag och P. Men om vi bara längtar efter henne och inte har kul får vi väl helt enkelt åka hem, det är ju inte mer med det.
Dags att amma igen...
