Graviditetsstatus v 35
Nu är det inte länge kvar!
Jag har gått upp lite mer och är på en total viktuppgång på 8 kilo.
Inga tecken på bristningar ännu, det är skönt. Blivit lite lite mörkare i huden runt naveln och nu kan man ana en svag liten hormonrand, men inte så mycket.
Jag har lite lite högt blodtryck 140/75 men inget att oroa sig för om det inte stiger mer.
Blodsockret är som vanligt högt, 8,7. Så det närmar sig den magiska gränsen 9, hoppas att det inte stiger över för jag vill inte göra sockerbelastning och behöva tänka på det nu. Det är ju så kort tid kvar...
Fundusmåttet eller vad det heter är 33 cm (storleken på livmodern) och följer en fin kurva precis som den ska. Lite större än medel men inom gränsvärdena utan problem.
Lillan väger nu sisådär 2,5 kilo och är ca 45 cm lång. Hon ligger med huvudet neråt och rumpan/fötterna upp till höger för det mesta. Bland det skojigaste hon har för sig är att trycka ifrån så mycket hon orkar mot mammas revben, gärna avslutat med en rejäl spark så det knakar till i revbenen... I mitten av magen till vänster brukar hon ha händerna eller armarna tror jag för där bankar hon också på så hela magen bucklar ut då och då.
Alla hennes organ är färdigutveklade nu, utom lungorna som behöver lite mer tid på sig att mogna och klara övergången till luft. Så OM hon skulle bestämma sig för att komma ut snart har hon alla odds på sin sida att klara sig aldeles utmärkt. Det är skönt...
Det känns som om förlossningen närmar sig med stormsteg, fast ibland med myrsteg. Ibland känns det som om det är hundra år kvar, ibland som om det är i morgon... Har börjat fundera på att tvätta alla kläder vi köpt så det är gjort. Har till och med funderat på att börja packa bb-väskan men det känns liiite tidigt ännu, när jag väl har gjort det kommer varje dag kännas oändlig och bara en väntan på att hon ska bestämma sig för att komma ut. Och det skulle ju inte vara ovanligt om det är hela sju veckor kvar...
Jag har haft en sammandragning som höll i sig ganska länge, i alla fall någon minut tror jag, och gjorde ganska ont också, när jag höll på i trädgårdslandet häromdagen. Enligt barnmorskan är det väldigt vanligt att få sammandragningar nu, att livmodern liksom övar sig, men normalt ska de inte göra ont utan mer kännas lite obekväma bara. Så det gäller att ta det lite lugnt nu och inte överanstränga mig alltför mycket. Foglossningen har blivit lite värre och nu gör det ont redan innan jag kliver upp ur sängen på morgonen, men inte så farligt ändå mot vad det kan göra.
Lite svullen vissa dagar, men jag kan fortfarande ha mina ringar utan större problem. I vår bok om graviditeten står det att man väldigt ofta blir trött och grinig nu, och i pappakapitlet att han måste ha överseende med sin partners svajiga humör. Jag känner mig inte särskilt grinig och frågade P. om han tyckte att jag var det. "Nä det tycker jag inte, inte värre än vanligt" svarade han då. Är det ett bra eller dåligt betyg??? Mhm, väljer att tolka det som om jag INTE är särskilt grinig...
