I de lugnaste vatten...
Det som hänt i Österrike är fruktansvärt! Hur kan det ha hänt utan att någon förstått? Utan att någon märkt? Utan att någon reagerat? Hur kan någon gömma fyra personer i 24 år(!) utan att upptäckas?
Herregud stackars barn! Kan inte förstå att mormodern inte visste, kan bara inte fatta! Hon måste ju ha anat i alla fall... Vart tog alla pengar vägen som han köpte mat för åt dem? Och hur kan man bo över 24 år i ett hus utan att gå ner i källaren? Eller ut i trädgården??
Helt vansinnigt!
Jag har precis läst ut Holst "kungamordet" som är två historier i en. Delvis handlar den om dansk politik och det politiska spelet när socialdemokraterna förlorar ett val, dels handlar det om kvinnomisshandel.
Den man som siktar på att bli ny partiordförande efter det katastrofala valet misshandlar sin fru och man får följa hennes tankar, rädsla och förtryck. Hur hon tar tillflykt till alkoholen och trots att hon VET att han kommer att misshandla henne ändå anser sig älska honom och följer honom hem. Trots att hon kan läsa av hans kroppsspråk och ansiktsuttryck väntar hon bara istället för att fly, istället för att ta sig därifrån. Hur hans psykiska terror lyckats förtrycka henne och få henne att tro att hon är dum och värdelös.
Och detta utan att någon reagerar!
Hur kan det få hända? Det är inte ovanligt, det är inte något som bara är påhittat i en bok, det händer varje dag här i vårt land! Kanske hos grannen? Eller någon arbetskamrat? Någon släkting eller nära vän?
Kanske händer det mitt framför ögonen på oss utan att vi märker? Utan att vi anar? För inte tror man någon man känner kan vara ett sånt monster så fort dörren stängs? Men i de lugnaste vatten...
Den svenska kulturen säger oss att man inte ska fråga, inte lägga sig i, det är skamligt, personligt och privat, och dessutom är kvinnan vuxen och kan "välja själv". Ingen är väl så dum att hon stannar i ett sånt förhållande! Men det gör man! Fysisk misshandel följer oftast på psykisk misshandel. Ett förtryck av kvinnan att hon tror att det är normalt, att det är hennes fel, att han inte menar det, att hon inte klarar sig utan honom och så vidare.
Det är allas vårt ansvar att reagera om vi ser något som tyder på misshandel, oavsett vem eller vad det gäller, för oavsett om kvinnan förstår det eller ej behöver hon hjälp att ta sig ur ett sånt förhållande. Det är hela samhällets ansvar att inte blunda, att se och reagera!
Usch, blir så upprörd över att sånt förekommer, och särskilt över tanken att det kanske händer någon jag vet vem det är utan att jag ser eller anar att det sker...
Herregud stackars barn! Kan inte förstå att mormodern inte visste, kan bara inte fatta! Hon måste ju ha anat i alla fall... Vart tog alla pengar vägen som han köpte mat för åt dem? Och hur kan man bo över 24 år i ett hus utan att gå ner i källaren? Eller ut i trädgården??
Helt vansinnigt!
Jag har precis läst ut Holst "kungamordet" som är två historier i en. Delvis handlar den om dansk politik och det politiska spelet när socialdemokraterna förlorar ett val, dels handlar det om kvinnomisshandel.
Den man som siktar på att bli ny partiordförande efter det katastrofala valet misshandlar sin fru och man får följa hennes tankar, rädsla och förtryck. Hur hon tar tillflykt till alkoholen och trots att hon VET att han kommer att misshandla henne ändå anser sig älska honom och följer honom hem. Trots att hon kan läsa av hans kroppsspråk och ansiktsuttryck väntar hon bara istället för att fly, istället för att ta sig därifrån. Hur hans psykiska terror lyckats förtrycka henne och få henne att tro att hon är dum och värdelös.
Och detta utan att någon reagerar!
Hur kan det få hända? Det är inte ovanligt, det är inte något som bara är påhittat i en bok, det händer varje dag här i vårt land! Kanske hos grannen? Eller någon arbetskamrat? Någon släkting eller nära vän?
Kanske händer det mitt framför ögonen på oss utan att vi märker? Utan att vi anar? För inte tror man någon man känner kan vara ett sånt monster så fort dörren stängs? Men i de lugnaste vatten...
Den svenska kulturen säger oss att man inte ska fråga, inte lägga sig i, det är skamligt, personligt och privat, och dessutom är kvinnan vuxen och kan "välja själv". Ingen är väl så dum att hon stannar i ett sånt förhållande! Men det gör man! Fysisk misshandel följer oftast på psykisk misshandel. Ett förtryck av kvinnan att hon tror att det är normalt, att det är hennes fel, att han inte menar det, att hon inte klarar sig utan honom och så vidare.
Det är allas vårt ansvar att reagera om vi ser något som tyder på misshandel, oavsett vem eller vad det gäller, för oavsett om kvinnan förstår det eller ej behöver hon hjälp att ta sig ur ett sånt förhållande. Det är hela samhällets ansvar att inte blunda, att se och reagera!
Usch, blir så upprörd över att sånt förekommer, och särskilt över tanken att det kanske händer någon jag vet vem det är utan att jag ser eller anar att det sker...
