Presenter till Wilhelm
I morse blev jag väckt av något som ömsom slog mig ömsom fladdrade förbi mitt ansikte. När jag slår upp ögonen står Ia ett par centimeter från mitt ansikte och på barnvis lutar hon sig mot mitt öra och frustar ut en pust av varm andedräkt när hon viskar
"Mamma, jag har gjort en flagga!"
Jag: "mhm, fin, men sluta vifta i mitt ansikte är du snäll"
Ia: "jag har gjort den på en lång pinne. Vi ska sätta den på lillebrors plats (Wilhelms grav) för då når vi långt upp och kan signalera till honom!"
Då kan man ju inte blir ens lite irriterad över att hon klippt själv och lämnat saxen så Moa når den och att pinnen är en del av en affisch-ram hon haft sönder...
Jag sprang in en snabbis på Jysk på lunchen idag för att kolla efter ett tyg till en ide jag har till sovrummet och då såg jag att vårens solcellslampor kommit. Något tyg blev det inte, men två lampor fick jag med mig därifrån.
Den här sötnosen får hålla Wilhelm sällskap i sommar.
Och likaså den här. Såklart ska han ha en traktor som lyser upp lite!
