Min nya passion
Jag är väldigt intresserad av mat. Och kost. Och hälsa. Och hur vår kost och vår mat påverkar vår hälsa. Även hur vi tränar och rör oss påverkar såklart vårt mående men i mitt vuxna liv har träningen varit ganska begränsad.
Jag har haft problem med mina knän sedan tonåren och 2002 blev jag sjuk med reaktiv artrit som första diagnos. (det visade sig senare vara något helt annat). Mina knän förvärrades och all ansträngning ledde till inflammationer. Så jag slutade belasta knäna så gott det gick.
Tills 2011 då jag med hjälp och pepp från min vän, den ena halvan i pace on earth, bestämde mig för att göra ett seriöst försök att lära mig springa. Skor för närmare 2000 kronor inhandlades för att passa mitt löpsteg och jag fyllde på mina förråd med antiinflammatoriska läkemedel. Sen gav jag mig ut. Varvade gång och långsam jogg i en kilometer. Sen två. Sen tre. Till slut var jag uppe i över 15 km! utan att ha ont i knäna! Smärtan var som bortblåst! Helt fantastiskt och jag var euforisk!
-18 grader på väg till jobbet!Ända tills en dag i början av januari 2012, då jag helt plötsligt inte kunde springa. Det högg i höfterna, fogarna gjorde ont och knäna värkte. Jag vände hem efter en kilometer med mina aningar om orsaken. Morgonen efter plussade jag med vårt fjärde barn! Löpningen blev lagd på is i elva månader, men nu har jag börjat igen.
Det är så fantastiskt roligt! Det är jobbigt ibland. Ibland tror jag inte att jag ska klara det. Att jag inte ska orka en endaste meter till. Men det gör jag. Nästan alltid.
I slutet av april springer jag mitt första lopp. 12 kilometer lätt terräng. Det ska bli så otroligt kul! Någon snabb löpare lär jag nog aldrig bli, men jag vill hellre springa lång än fort. Fast det är klart, långt OCH fort vore kanske inte så dumt heller...
