Ponnytjej
Lillan, som nu hunnit bli nästan 5 år, är hästtokig. Hon tycker att vi ska köpa en ponny till henne i present. Den kan bo i garaget ("vi kan ju städa där, det är ju bara massa konstiga saker där mamma")
Hon leker häst. Idag var hon drottninghäst, med tyllklänning och pärldiadem. Lillasyster fick vara prinsesshäst. Hon gör hinder och bygger stall. Vardagsrumsmattan blir en äng där hon springer runt när hon är vildhäst.
Så, om allt går som planerat ska jag ta med henne på en utflykt i morgon. Vi ska till en ridskola och hon ska få rida. Så får vi se om hon tycker det är lika roligt med hästar i verkligheten som i fantasin!
Jag vet inte vad jag hoppas på, det känns dyrt och lite jobbigt om hon ska gå på ridskola, men samtidigt vill jag verkligen uppmuntra ett intresse hon skaffat sig själv. Och hästar är underbara djur! Själv har jag aldrig gått på ridskola. Jag red på travhästarna i grannbyn. Nordsvenskar. Med tävlingsinstinkter. Jag älskade det och lärde mig en hel del om hur man kratsar hovar, tränsar, ryktar, mockar och myser. Och håller sig fast för glatta livet när hästen ska passera en plogbil och sätter av i sken... Jag var modig i de yngre tonåren, nu skulle jag bli livrädd i samma situation!
Det kan hända att mamman tycker det är lika spännande som barnet på utflykten i morgon ;-)
