Skulle behöva 8 armar!
Trött.
Det är bara förnamnet just nu. Att jobba tolv timmar om dagen och ändå inte hinna med. Att tålamodet är kort som diametern på ett hårstrå.
Att försöka betala räkningar med ena handen, packa varor med den andra, trösta barn ett med den tredje, ge barn två vatten med den fjärde, slå igång en film åt barn tre med den femte, fixa lunch med den sjätte, ta emot kundsamtal med den sjunde, torka snor med den åttonde...
Just ja, jag har bara två armar.
Just nu är jag avundsjuk på alla som har ett vanligt jobb som anställd. Som bara kan säga "jag är sjuk idag" och stanna hemma. Utan större konsekvenser än några kronor mindre på kontot i slutet av månaden.
Jag behöver vila. Semester skulle vara skönt. Typ nödvändigt.
Jag undrar om mina barn bara kommer ha minnet av
"sätt er och titta på filmen nu och var tyst, mamma måste jobba" av sin barndom?
Fan, nu tar jag mina två existerande armar och ger barnen en varm kram! Skit i jobbet. I fem sekunder i alla fall. Power-tanka lite kärlek <3
Det är bara förnamnet just nu. Att jobba tolv timmar om dagen och ändå inte hinna med. Att tålamodet är kort som diametern på ett hårstrå.
Att försöka betala räkningar med ena handen, packa varor med den andra, trösta barn ett med den tredje, ge barn två vatten med den fjärde, slå igång en film åt barn tre med den femte, fixa lunch med den sjätte, ta emot kundsamtal med den sjunde, torka snor med den åttonde...
Just ja, jag har bara två armar.
Just nu är jag avundsjuk på alla som har ett vanligt jobb som anställd. Som bara kan säga "jag är sjuk idag" och stanna hemma. Utan större konsekvenser än några kronor mindre på kontot i slutet av månaden.
Jag behöver vila. Semester skulle vara skönt. Typ nödvändigt.
Jag undrar om mina barn bara kommer ha minnet av
"sätt er och titta på filmen nu och var tyst, mamma måste jobba" av sin barndom?
Fan, nu tar jag mina två existerande armar och ger barnen en varm kram! Skit i jobbet. I fem sekunder i alla fall. Power-tanka lite kärlek <3
